Ordkoll.se

Jag har varit på väg att skriva detta kapitel förut, men avbröt på grund av att jag då hittade så många felaktigheter i texter på nätet att jag tänkte att det kanske kunde vara lite hur som helst. Men, nej, det kan inte vara hur som helst! Någon ordning får det vara och den ordningen ska jag förklara nu.

Bakgrunden är att man främst på teve, inte så mycket i tidningar, kan ta del av hur det blandas friskt av “ju” och “desto”. Folk kan säga “ju fler kockar, ju sämre soppa”, “desto fler kockar, desto sämre soppa”, “desto fler kockar, ju sämre soppa”. Allt är självklart fel. “Ju” ska här ses som markerande “orsak” och “desto” markerar “verkan”. Alltså “ju fler kockar, desto sämre soppa”. Det är svår att förstå att det blir fel så ofta, det är ju ganska lätt, eller hur?

Lite svårare kan man göra det genom att lägga till en verkan ytterligare. “Ju fler kockar, desto sämre soppa, och desto rörigare kök”. Det blir en ganska ful mening, men om man vill lägga till en ytterligare verkan så lägger man till ett ytterligare “desto”. Märk väl att jag klämde in ett “och” också för att inte stapla satserna på varandra utan istället visa vilka som hör ihop. Detsamma skulle kunna göras med ett ytterligare “ju”. Ju fler kockar, och ju sämre råvaror, desto sämre soppa”.

Jag fick en fråga om hur lång en generation egentligen är och varför det är ett så luddigt begrepp. Vi diskuterade detta ett tag och här kommer slutsatsen. Detta är kanske inte en språkfråga egentligen, men eftersom det berör betydelsen av ett ord så får det bli ett kapitel. 

Grundfrågan “Hur lång är en generation?” är ganska lätt att svara på. Vi utgår ifrån att vi menar hos människor i nutid och säger då cirka 30 år. Generation innebär i detta sammanhang den ungefärliga snittiden från födsel till reproduktion. Hos olika djurarter pratar man också om generationer, och när det handlar om genetik och forskning kan det givetvis vara praktiskt om en generation är en så kort tidsperiod som möjligt. Det är en av anledningarna till att så många grundläggande genetikförsök har gjorts på bananflugor. Det är här värt att tänka på att tiden för en generation har förlängts markant för oss människor under de senaste generationerna. 

Det kan röra till sig lite om man förutsätter att man tillhör samma generation när man är syskon, och vidare att syskonens barn och ens egna tillhör samma generation och deras barn och så vidare. Dock kan man ju få barn tidigt och lite senare i livet, så förskjutningen kan göra att man har syskonbarnbarn som är lika gamla som ens egna. Då kan en del tycka att generationerna har kommit lite i otakt, men det är helt naturligt. 

“Men varför pratar man då om 70-talister, 80-talister, generaton-x och så vidare?”

Jo, eftersom en generation tidsmässigt kan uppskattas till cirka 30 år, men samtidigt inte kan knytas till en absolut tid så har ordet generation också kommit att betyda en tidsperiod som hålls samman av någonting specifikt för den tidsperioden. Det är då behändigt att klumpa ihop “efterkrigsbarnen”, “generation-x” eller 80-talisterna och kalla dem för en generation, även om det tidsmässigt är långt ifrån 30 år i dessa spann. 

För att komplicera det ytterligare finns uttrycket även inom elektronik och data. Där säger man gärna att det är en ny generation om tillräckligt signifikanta skillnader har dykt upp och förändrat produkterna. Störst genomslag har väl mobiltelefonin haft vad gäller generationer.